Ocklusionsaturationpiiiiip-piiip

Nu är vi äntligen hemma och siktar på att vara hemma i allafall ett par dagar! Underbart, även om vi tyvärr inte har någon förklaring till Isacs besvärliga symptom. Vi fortsätter därför utredningen. I dag har varit en dag kantad av diverse tekniskt krångel. Först skulle man försöka sätta en ny nål vilket inte är det lättaste, Isac stackarn är helt sönderstucken överallt. Tack och lov slapp vi den lilla komplikationen att jag svimmade vilket dessvärre hänt tidigare. :-) Någon venflo gick hursomhelst inte att sätta när Isac var vaken utan det fick de göra inne på operation.

Lite roligt var det när Isac fick lugnade inför operationen och blev lika stupfull som Emil blir av dom jästa körsbären. Han fnissade, sluddrade och pekade på Peter och sa "Min pappa heter... heter... ..hick.. Peter... han har mössa, hahaha!" :-)

Operationen gick bra även om det var krångligt och tog lång tid. De hade svårt att komma åt och det är ju en herre som inte riktigt vill syresätta sig när han sover djupt så han var fortfarande intuberad när han kom ut, otäckt. Man hittade inget "föremål" men kunde konstatera att det var väldigt trångt i luftvägarna och att lunginflammationen forfarande var väldigt utbredd trots sex dagar med penicillin. Nu har vi ytterligare en ny sorts penicillin och har tagit nya bakterieprov. Läkaren tyckte att slemmet i lungorna var anmärkningsvärt tjockt, och därför ska vi nu testa för Cystisk Fibros också. Jag känner mig dock inte så orolig för det, visst stämmer hans lungsymptom bra med den sjukdomen men han saknar ju helt de andra symptom som hör till.

Fast jag sitter hemma i soffan utan någon sjukhusutrustning i sikte så piper det i huvudet.. I dag har det varit helt extremt. Om de lyckas få till en venflo på handen blir det "stopp" i droppet kanske en gång i timmen, men om den sitter som i dag, i armvecket, så larmar den kanske var 5:de-10:de minut. Den som uppfunnit signalen till ocklusionslarm borde skjutas. Likaså den som uppfunnit ljudnivån på saturationsmätare. Piiiip-piiiip-pip. PIIIIP.

Nu ska jag nog sova. Piiip.

Min pappa har koll

Pratade med pappa och han undrade vad jag ville ha i försenad julklapp. (Han är inte hemma så jag har inte fått någon än.) Jag nämnde då att jag vill ha en ny kamera:

Pappa: Ja, men du har väl en kamera?

Jag: Ja, men det är inget vidare, det är ju typ lika många pixlar som mobilen så det är det ju ingen mening att använda den.

Pappa: Ok, men då kan du ju bara köpa till lite pixlar?

Jag: Eeeh?

Pappa: Javisst, jag köpte det till min för ett tag sen.

Jag: Jaha, blev bilderna mycket bättre efteråt då?

Pappa: Mjaa, det har jag inte tänkt på, kanske. Ska jag köpa det till dig då? Det är som ett litet kort som man sätter in i kameran.

Jag: Du gick väl inte in i en affär och bad om pixlar?

Pappa: Mjaaa... Hur är det med Isac då?

Jag: Ska vi inte prata mer om pixlarna?

Pappa: Jag har sagt nåt tokigt va?

Jag: Ja, men jag ska inte tala om det för nån, jag lovar..

Läget med ungen

Läget med Isac är att han är hängig. Han vill inte äta eller dricka och har ingen energi alls. Det är mycket på gång samtidigt, virusinfektion (vanlig förkylning), Moraxellainfektion i lungorna (lunginflammation), främmande föremål i lungan (något okänt, hoppas bara det inte är: http://www.mobilblogg.nu/o.o.i.s?id=42&user=arvidson&imgid=304915&date=2009-08-29&show_month=2009-08-25 ) samt att han nu har fått en reaktion på penicillinet. Efter ronden i morgon ska han förberedas för operationen som sker på måndag eller tisdag. Då ska de göra bronkoskopi för att plocka ut saken han har i lungan, och passa på att ta ett prov från infektionsstället.

Vår jul!

Vid lunchtid var det dags för Isac att lämna sjukhuset och åka hem med pappa för julfirande där. Sen kom han hem till mig och där blev det såklart paketfest! Isac hade inte så mycket energi så mamma fick öppna paketen och det var inte så många saker som gav någon direkt reaktion.. Ända tills han öppnade ett paket från mormor, då kom det första leendet på flera dagar! Isac är lite lätt besatt av sprayflaskor med vatten, hur kul som helst ju att gå omkring och spraya. Nu fick han en EGEN sprayflaska av mormor och testade den i nån timme innan han somnade. I morse när vi skulle tillbaka till sjukhuset skulle sprayflaskan absolut med.

Besked från läkaren

Vi fick just ett preliminärt besked från jourläkaren som även hon hade tjuvtittat på Isacs röntgenbilder. Det visade att hade en fläck i höger lunga. En expert ska värdera bilderna i morgon, men jourläkaren på barnkliniken och en annan läkare på öron-näsa-hals bedömde det som antingen lunginflammation eller "främmande föremål" som det så fint heter. Nu är planen att ge ett "bredspektra-penicillin" med start i kväll i fall det nu är lunginflammation. Sen ska fler personer kolla på bilderna och om man fortfarande inte kan säga vad det är blir det operation den 28:de för att plocka ut vad-det-nu-är.

Jag ställer in mig på operation eftersom han ju inte har feber eller förhöjt CRP och det borde han ju ha om det är lunginflammation. Kan man ju tycka. :-)

Hursomhelst får vi permis i morgon om han bara håller sig på stabil syresättning.

Min stackars sjukling

Eländet började i fredags. Isac och jag hade en jättemysig eftermiddag och åt kvällsmat på tre G. När vi kom hem blev han dålig och vi var uppe hela natten och hostade. (Eller ja, Isac hostade alltså!). På morgonen brukar han ju piggna till men det gjorde han inte. Vi ringde till barnjouren som tyckte att vi skulle komma in för en titt. När vi kom in vid 0900 så var han ordentligt obstruktiv och hostade massor. Han fick direkt Adrenalin, Salbutamol, Betapred och Teovent Klysma utan effekt. Saturationen låg då kring 90%. (=syremättnad i blodet, ska vara 98-100%) Vi blev inskrivna och fortsatte medicinera. När det hade gått ett par timmar hade han fått "alla" mediciner men blev bara sämre. När saturationen sakta blev sämre i ställt för bättre satte man in syrgas. Det enda som hände var att läget stabiliserades kring 92%. Jag somnade vid något tillfälle och Isac passade på att ta av sig masken och då gick det ner till 82 på bara nån minut. Därför får han syrgas mer eller mindre hela tiden nu.

Vad är det för fel då? Dessvärre är det ingen som vet. Han är inte längre obstruktiv och hostar bara normal virushosta. Ändå syresätter han sig inte. CRP är bara strax över 10 så lunginflammation är det troligen inte. Nu har vi testat för div olika bakterier, gjort lungröntgen och även testat för kikhosta. Svaren börjar droppa in på fredag och vi kommer att stanna på sjukhuset tills man vet vad det är, sen får vi ta det därifrån. Om man inte hittar någon orsak kommer han att sövas för att de ska gå ner i lungorna och titta. Jag tjuvtittade på bilderna från röntgen och hann konstatera att det inte finns något lego-gubbe-huvud kvar i allafall, skönt! :-)

Jag är hemma nu en sväng och Peter är med Isac på sjukhuset. mamma kommer strax och vi ska åka in till Isac igen. Sen får vi se hur det blir i morgon, jag är inställd på att han inte får komma hem (pga saturation) men jag tror vi kan få en mysig jul även på sjukhuset. På bilderna är det Isac får syre samt den lilla mätaren på tån som mäter syrehalten i blodet.

[pang-kaka]

I bland är det lätt

Det är helt otroligt att det här argumentet fungerar varje gång och har gjort i två år. Han måste hysa väldigt stor respekt för tandtrollen.

En av de där nätterna..

I natt har det varit riktigt eländigt. Isac har mått ganska bra nu i en vecka men vid 23-tiden i går blev han snabbt ganska dålig. Vi har ju försökt att börja använda spacer för att ge medicin men han var för dålig för att det skulle funka så Ailosen åkte fram nästan direkt. Han fick Salbutamol+Atrovent+NACL men det hände absolut ingenting. Efter 20 minuter fick han adrenalin+NACL och då började det lugna sig lite. Fortfarande obstruktiv men inga indrag längre i allafall. Vid tvåtiden fick han Salbutamol igen men var fortfarande inte bra. Testade Teovent som vi inte gett sen han var bebis. Sedan var det NACL-flödning från och till ända till nu för en timme sedan. Nu låter han bra förutom att han hostar med jämna mellanrum. Hade det varit en natt utan symptom i övrigt hade han fått hostdämpande, men med tanke på att han varit så obstruktiv långa perioder i natt så vågar jag inte ge det. Det har vi gjort förr i liknande lägen med katastrofalt resultat.

Nu ska jag ta och väcka unge herrn och se om han i skick för dagis. Jag tror faktiskt det, han har sovit många timmar i natt trots allt och låter jättefin i andningen nu. På bilden sover han, men han har alltid en hand på masken. Han har lyckats hitta ett sätt att lura backventilen och han tar alla chanser att försöka stoppa in fingret i den för att få den skojiga effekten när trycket blir för högt bakåt i systemet och en slang lossnar på maskinen med ett högt PLOPP. Mindre kul mitt i natten när man ligger och halvsover kan jag meddela!

Granrackare?

I går visade Isac ytterligare prov på språkutveckling. Han hade badat och sprang
omkring utan kläder och sparkade fotboll. Jag låtsades måtta ett skott rakt emot honom, varpå han intar en keeper-pose, lutar sig framåt med händerna åt sidorna och backar... ...rakt in i granen! Ja, jag såg det komma, nej, jag ingrep inte. Tur var väl det, för inte nog med att han bjöd på en väldigt härlig förorättad min när den lilla rumpan kom i kontakt med de vassa barren, han säger också, högt och tydligt "GRANJÄVEL!". Jag kunde absolut inte hejda mitt skratt utan fick kasta mig i sidled med ansiktet i en kudde i soffan. (Det sägs att det är början till slutet om man ger positiv bekräftelse på sådant beteende.)

Jag har dock i och med detta bestämt mig för att vara liberal, det blir inget förbud mot svordomar! Huvudsaken är att de används rätt. Han kommer inte få använda svordomar i brist på bättre uttryck, men i vissa fall är det ju så befogat. Han har ju uppenbarligen fattat, vem vet hur länge han har haft -jävel i sitt ordförråd utan att säga det. Han har sparat på det till absolut rätt tillfälle! Det hade inte haft riktigt samma beskrivande stuns om han hade sagt "granrackare" i det läget, eller hur?

Granen!

Smutsig, Smutsigare, Dagisbarn

Idag har varit en sån där härlig dag när man står och tittar sig villrådigt omkring på dagisgården innan man inser att det är den där lerhögen där borta som är ens barn.

Idag slogs någon slags smutsighetsrekord! Det var svårt att fånga på bild eftersom leran inte syns så bra när den har torkat. Jag kan dock försäkra att det var väldigt mycket värre än vad det ser ut. Inte ens insidan av jackan eller långkalsongerna var rena.

Efter att ha stoppat in lerhögen i bilen (vänligen notera det otroliga benutrymme som bjuds) så åkte vi hem och gjorde nåt man inte får; vi åt fil och mackor till middag, i soffan dessutom! Vi satt och log konspiratoriskt mot varann och hade det hur mysigt som helst.

Singulair -the granulat from hell

I dag var det så dags att åka till läkaren och utvärdera det nya medicinschemat. Det var ju inte så mycket att säga om det eftersom vi avbröt efter två dagar. Efter att ha lyssnat på Isac och på färska ljudfiler från hur han andas om nätterna så tyckte läkaren inte att vår idé om att välja bort underhållsmedicinering var bra. Det är inte mycket att be för, han måste ha något mer än "akutmedicinerna". Det som finns att välja på är Budesonid som vi vet gör Isac aggressiv, Singulair som vi vet gör Isac ledsen och ger honom mardrömmar, eller nån annan medicin som är en inhalationssteroid och troligen ger samma biverkningar som Budesnoid. Pest eller kolera eller en annan pest, med andra ord.

Läkaren övertalade oss (ok mig, Peter lät sig övertalas direkt) att i allafall prova en gång till med Singulairen, nu med halv dos. Jag känner mig väldigt skeptisk men får ju tugga i mig att någon som har pluggat medicin i sisådär 8 år har mer underlag för att besluta om rätt medicin än vad jag har, även om det bär emot att erkänna. Nu för en timme sen gav jag honom det förhatliga granulatet och sitter och väntar på vad som ska hända. Granulat förresten, vad vill dom med det? Granulat är alltså ett pulver som ska blandas med fruktmos. Man får inte blanda ut det i vätska, det får inte blandas med något varmt och det får inte sparas när man väl har blandat det. Varför göra det enkelt liksom? :-)

Jag har försökt att ta en bild på Isac framifrån när han ser normal ut men det verkar vara omöjligt. Jag har ett stort antal foton på väggar, soffor och annat, där han helt enkelt klivit ur bild innan jag hunnit fota, plus en massa bilder på hans nacke när han vänt sig om, eller närbilder på hans hand när han försöker ta kameran. Här kommer några bilder från dagens försök.

Isac -den nye Folke Rydén?

Isacs språkliga utveckling har gått i raketfart senaste tiden, han har börjat använda en massa abstraka ord och uttryck, han har koll på böjningar och han gillar rim och ramsor. I bland kommer han och säger tex mamma-pamma och tittar frågande, och då ska man bekräfta att det är ett rim, och sen drar han alla rim han kan. (Typ macka-packa, Milo-Pilo) Mamma språkälskare bara njuter!

Jag har ju spekulerat hur det kommer att bli med Isacs r. Blir det regionalt skorrande eller mina rullande? Jag har väl mer eller mindre förlikat mig med att chansen är större att det blir skorrande eftersom det bara är jag och mormor som har "rena" rullande r i hans omgivning. Nu har han dock till min glädje börjat med uppländska r, dock med en extra knorr, tänk Folke Rydén. Jag hoppas att det är en fas och att han hittar sina r! Här kommer ett exempel på Isacs sköna Folke-r.

Men in skirts

Jag hade tänkt mig en kväll hemma i soffan i går men Johannes lyckades övertala mig att följa med till O'learys. Det blev en riktigt trevlig kväll! Vi träffade på ett gäng roliga skottar som verkligen levde upp till mina förutfattade meningar; glada, öldrickande och givetvis, i allafall den manliga delen, kiltklädda. Nu kan jag allt om kiltar, tex att olika klaner har olika mönster, att de är i 100% ull, att man inte har något under (!) och att det är obligatoriskt att bära en liten väska och en kniv på höften. Kniven hade dock fått stanna hemma pga flygsäkerhetsregler. :-) Väskan har man för övrigt eftersom kilten saknar fickor. Det var rätt roligt att se en man i "kjol" stå och gräva efter mobilen i en liten handväska av hästskinn! Jag trodde att kilt var nånting man klädde ut sig i lite på skoj, men så verkade det inte vara utan en vanlig skjorta, snygga skor.. och däremellan en rutig kjol och långa strumpor verkade vara en rätt stadardiserad klädsel för utgång.

Nea Eva Filippa

I dag var det dags för det lilla sockret att döpas! Jag hoppas snart komma över lite bilder men så länge kan jag rapportera att det var ett jättefint dop. Trots närvaron av hela Neas släkt lyckades jag även sno åt mig lite kvalitetstid med henne medan Muc&Emma öppnade presenterna. :-)

Prästen var rätt otraditionell. Förutom att han hade rakat huvud, var i 30-årsåldern och tatuerad så hade han ett roligt sätt att uttrycka sig. Han speed-pratade genom det obligatoriska skräpet och pratade sen lite om kärlek och om att gud älskar folk som dom är och inte på grund av vilka prestationer man gjort. Han jämförde med den oändliga kärlek Emma och Marcus känner för Nea trots att hon; /citat/ Inte har presterat så mycket mer än att hon har ätit, sovit och skitit, /slut citat/.

Han har ju en poäng där, vi ska inte älska varann för det vi presterar utan för vilka vi är. Med det säger jag amen för i dag och parkerar i soffan.

Isac bryter ihop

Isac ropade på mig från köket och ville visa att han hällt ut lite vatten på golvet. Det är så underbart att känna så där, att skratta tills man får ont i magen men att inte kunna sluta ändå! En video att bli glad över!

Kök!

Vi är så nöjda med det nya köket! Tänk vilken skillnad ny bänk och nytt kakel gör. (och ja, han har skor på sig, alltid.)

Isac och tomten

I söndags träffade vi tomten på julskyltningen. Jag gillar egentligen inte dom där tomtefigurerna som sitter överallt och har barn i knäet. Jag skulle vilja ha deras cv där motiv till tomtejobbet framgår innan jag vill placera mitt barn i deras famn. Nu var ju mormor med och tyckte jag var cynisk som ens tänkte i dom banorna så det blev tomtefotografering. Hon är en sån naiv sweetheart, min mamma. ♥ Just denna tomten såg dock genuin och tomteaktig ut och log proffsigt mot kameran. Till och med skägget var genuint. Isac hade dock en fullt förståelig skepsis mot det hela, som synes på bilderna.

http://www.digitalfilm.nu/kronanjul/kronanjul.html#35

Äntligen byggdamm!

Aldrig trodde jag väl att jag skulle bli så glad över att kliva innanför dörren hemma och snubbla över diverse verktyg, maskiner och gammalt kakel. Det som gör det hela till en så trevlig upplevelse är att det är min hyresvärd som äntligen kommit fram till att mitt kök behöver kaklas om och få nya bänkskivor. Eller ja, skivor är väl lite mycket sagt, den totala mängden skiva uppgår till cirka 70 cm. Compact kitchening! Min gissning är att det bara är fogningen kvar och den hoppas jag blir klar till i morgon eftermiddag, sen blir det till att städa för mig och Isac. Bilder på nya köket kommer i morgon.