I dag var det dags för det lilla sockret att döpas! Jag hoppas snart komma över lite bilder men så länge kan jag rapportera att det var ett jättefint dop. Trots närvaron av hela Neas släkt lyckades jag även sno åt mig lite kvalitetstid med henne medan Muc&Emma öppnade presenterna. :-)
Prästen var rätt otraditionell. Förutom att han hade rakat huvud, var i 30-årsåldern och tatuerad så hade han ett roligt sätt att uttrycka sig. Han speed-pratade genom det obligatoriska skräpet och pratade sen lite om kärlek och om att gud älskar folk som dom är och inte på grund av vilka prestationer man gjort. Han jämförde med den oändliga kärlek Emma och Marcus känner för Nea trots att hon; /citat/ Inte har presterat så mycket mer än att hon har ätit, sovit och skitit, /slut citat/.
Han har ju en poäng där, vi ska inte älska varann för det vi presterar utan för vilka vi är. Med det säger jag amen för i dag och parkerar i soffan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar